Erik Nitsche

av admin — Kategori: Artikel, Blogg — Taggar: , Kommentarer inaktiverade för Erik Nitsche

Denna veckan tittar vi lite på ännu en profil inom den grafiska världen.

 

Erik Nitsche

”Who is this guy doing the Bauhaus in New York?”

– László Moholy-Nagy

 

 

 

Erik Nitsche föddes i Lausanne, Schweiz 1908, i en konstintresserad familj. Både hans pappa och farfar var duktiga fotografer och konstnärer som Paul Klee var nära vänner till familjen. Klee var den som påverkade Nitsche att bli konstnär istället för fotograf. Trots den nära relationen så valde Nitsche att inte gå på Bauhausskolan, där Klee undervisade. Istället studerade han vid Kunstgewerbeshule i München. (mer…)

Mmm… Marabou

av admin — Kategori: Artikel, Blogg — Taggar: , Kommentarer inaktiverade för Mmm… Marabou

Under min utbildning fick jag upp ögonen för förpackningsdesign. Något som vi alla ser varje dag i affären när vi handlar mat, leksaker, kläder, husgeråd och inte att glömma alla våra tekniska prylar. För dom flesta är det bara en förpackning (så var det för mig), en kartong att ta hem varan i. Men det ligger mycket arbete bakom för att den ska se rätt ut just för den produkten. Förpackningen är det första intrycket du många gånger får av en vara du tänkt köpa. Den ska locka dig att ta just det företagets produkt som står bredvid 10 andra liknande produkter. Precis som logotypen så är förpackningen företagets ansikte utåt.

Vi kommer i ett antal artiklar titta lite mer på kända företags förpackningar och hur dessa förändrats med tiden.

Sedan 1919 har svenskarna kunnat knapra mjölkchoklad från Marabou. Chokladreceptet har bara bytts ut en gång under åren som har gått. Men förpackningen har förändrats betydligt oftare än så – även om den, liksom chokladen, har behållit sina huvudsakliga ingredienser. (mer…)

Färglärans abc

av admin — Kategori: Blogg, Tips — Taggar: , , Kommentarer inaktiverade för Färglärans abc

För ett tag sedan hade Cap&Design en bra artikel om färglära. Den delar jag nu med mig till er.

Vi går igenom några av grunderna i färglära – teorin bakom färger som förklarar hur vi uppfattar färger och varför vissa färger harmoniserar och andra inte.

Vad har färglära med typografi att göra? Flertalet av de stora typograferna under 1950-talet som Max Bill, Karl Gerstner, Armin Hoffmann, Richard Paul Lohse, Hans Neuburg och Carlo L. Vivarelli lade ner en stor del av sin tid på färglära.

Under nästan 500 år hade typografer arbetat med bokformgivning utan att ha någon stor kunskap om färglära. Det var först under 1800-talets mitt som färgläran lyftes in på allvar i den grafiska industrin med hjälp av litografins ökade popularitet. Nu såg konstnärerna en ny marknad öppna sig och flertalet – likt Henri de Toulouse-Lautrec – blev affischkonstnärer.

Under 1900-talets första hälft fanns en vilja att förena litografitryck (som senare kom att utvecklas till offsettryck) med bokformgivning och därmed på ett enkelt sätt lyfta in fotografiet. Denna utveckling mot en förening av typografins hantverk samt konstnärernas förmåga att arbeta med färger och kompositioner, startades främst i Tyskland under ledning av Bauhaus-skolan. När skolan stängdes 1933 togs stafettpinnen över av schweiziska talanger som till exempel Max Bill.

Här beskriver vi några principer inom färglära som var fundamentala för dessa typografer. (mer…)

Typografi, del4

av admin — Kategori: Artikel, Blogg — Taggar: , Kommentarer inaktiverade för Typografi, del4

Typsnittsfamiljer

Förra veckan började vi titta på grupperingarna, typsnittsfamiljerna. Idag lär vi oss ytterligare några och hur man känner igen dom.

Först en liten snabb tillbakablick på vad vi lärde oss om klassificering av grupperna.

Utifrån karakteristiska huvuddrag i bokstavsformerna kan typsnitt sammanföras i större grupper. Det förekommer flera sådana indelningar, och flera av grupperna har genom historien haft olika benämningar. Många av de äldre benämningarna användes fortfarande jämsides med modernare.

Typsnittsfamiljerna brukar klassificeras enligt CF Hultenheim systemet:
Primform: 1800-talets och det tidiga 1900-talets sansseriff med regionala variationer (t ex Franklin Gothic och Akzidenz Grotesk). Neoform: Det sena 1900-talets förändring av primärformen (exempelvis Univers och Helvetica).
Geometrisk form: Mer renodlat geomterisk sanseriff, konstruerad med linjal och passare (Avant Garde, Futura).
Humanform: Mindre geometrisk och mer av handens rörelse i den textade bokstaven. De enskilda tecknens bredder är mer varierade. Baserad på klassisk grekisk-romersk inskription (Gill, Syntax, Formata, Scala Sans).

Grupperingar

Sans Serif (Grotesk, Linjärer)

CF Hultenheims indelning: Sanserif Linearform (primform, neoform, geometrisk form, humanform)

Under artonhundratalet dök sanserifftypsnitt upp för första gången, och var inspirerade av tidsandan vid den industriella revolutionens genombrott. Skälet till att dessa tidigare inte funnits hade med verktygen att göra. Steninskriptioner och textning med bredpenna gav naturliga seriffer. (mer…)

Typografi, del3

av admin — Kategori: Artikel, Blogg — Taggar: , Kommentarer inaktiverade för Typografi, del3

 Typsnittsfamiljer

Förra veckan tittade vi på bokstävernas anatomi. Så nu när vi vet hur bokstäverna ser ut kan vi titta på grupperingarna, typsnittsfamiljerna

Utifrån karakteristiska huvuddrag i bokstavsformerna kan typsnitt sammanföras i större grupper. Det förekommer flera sådana indelningar, och flera av grupperna har genom historien haft olika benämningar. Många av de äldre benämningarna användes fortfarande jämsides med modernare.

Typsnittsfamiljerna brukar klassificeras enligt CF Hultenheim systemet:
Primform: 1800-talets och det tidiga 1900-talets sansseriff med regionala variationer (t ex Franklin Gothic och Akzidenz Grotesk).
Neoform: Det sena 1900-talets förändring av primärformen (exempelvis Univers och Helvetica).
Geometrisk form: Mer renodlat geomterisk sanseriff, konstruerad med linjal och passare (Avant Garde, Futura).
Humanform: Mindre geometrisk och mer av handens rörelse i den textade bokstaven. De enskilda tecknens bredder är mer varierade. Baserad på klassisk grekisk-romersk inskription (Gill, Syntax, Formata, Scala Sans).

(mer…)