Färgkodade tuber…?

av admin — Kategori: Artikel, Blogg — Taggar: Kommentarer inaktiverade för Färgkodade tuber…?

TubbluffenIbland kan man bli förundrad över hur vissa rykten på webben uppkommer. Just nu snurrar det runt ett på Facebook om att tuber är färgkodade, så är inte fallet.

Läs mer på Cap&Design: Bluff och båg

Erik Nitsche

av admin — Kategori: Artikel, Blogg — Taggar: , Kommentarer inaktiverade för Erik Nitsche

Denna veckan tittar vi lite på ännu en profil inom den grafiska världen.

 

Erik Nitsche

”Who is this guy doing the Bauhaus in New York?”

– László Moholy-Nagy

 

 

 

Erik Nitsche föddes i Lausanne, Schweiz 1908, i en konstintresserad familj. Både hans pappa och farfar var duktiga fotografer och konstnärer som Paul Klee var nära vänner till familjen. Klee var den som påverkade Nitsche att bli konstnär istället för fotograf. Trots den nära relationen så valde Nitsche att inte gå på Bauhausskolan, där Klee undervisade. Istället studerade han vid Kunstgewerbeshule i München. (mer…)

Mmm… Marabou

av admin — Kategori: Artikel, Blogg — Taggar: , Kommentarer inaktiverade för Mmm… Marabou

Under min utbildning fick jag upp ögonen för förpackningsdesign. Något som vi alla ser varje dag i affären när vi handlar mat, leksaker, kläder, husgeråd och inte att glömma alla våra tekniska prylar. För dom flesta är det bara en förpackning (så var det för mig), en kartong att ta hem varan i. Men det ligger mycket arbete bakom för att den ska se rätt ut just för den produkten. Förpackningen är det första intrycket du många gånger får av en vara du tänkt köpa. Den ska locka dig att ta just det företagets produkt som står bredvid 10 andra liknande produkter. Precis som logotypen så är förpackningen företagets ansikte utåt.

Vi kommer i ett antal artiklar titta lite mer på kända företags förpackningar och hur dessa förändrats med tiden.

Sedan 1919 har svenskarna kunnat knapra mjölkchoklad från Marabou. Chokladreceptet har bara bytts ut en gång under åren som har gått. Men förpackningen har förändrats betydligt oftare än så – även om den, liksom chokladen, har behållit sina huvudsakliga ingredienser. (mer…)

Typografi, del4

av admin — Kategori: Artikel, Blogg — Taggar: , Kommentarer inaktiverade för Typografi, del4

Typsnittsfamiljer

Förra veckan började vi titta på grupperingarna, typsnittsfamiljerna. Idag lär vi oss ytterligare några och hur man känner igen dom.

Först en liten snabb tillbakablick på vad vi lärde oss om klassificering av grupperna.

Utifrån karakteristiska huvuddrag i bokstavsformerna kan typsnitt sammanföras i större grupper. Det förekommer flera sådana indelningar, och flera av grupperna har genom historien haft olika benämningar. Många av de äldre benämningarna användes fortfarande jämsides med modernare.

Typsnittsfamiljerna brukar klassificeras enligt CF Hultenheim systemet:
Primform: 1800-talets och det tidiga 1900-talets sansseriff med regionala variationer (t ex Franklin Gothic och Akzidenz Grotesk). Neoform: Det sena 1900-talets förändring av primärformen (exempelvis Univers och Helvetica).
Geometrisk form: Mer renodlat geomterisk sanseriff, konstruerad med linjal och passare (Avant Garde, Futura).
Humanform: Mindre geometrisk och mer av handens rörelse i den textade bokstaven. De enskilda tecknens bredder är mer varierade. Baserad på klassisk grekisk-romersk inskription (Gill, Syntax, Formata, Scala Sans).

Grupperingar

Sans Serif (Grotesk, Linjärer)

CF Hultenheims indelning: Sanserif Linearform (primform, neoform, geometrisk form, humanform)

Under artonhundratalet dök sanserifftypsnitt upp för första gången, och var inspirerade av tidsandan vid den industriella revolutionens genombrott. Skälet till att dessa tidigare inte funnits hade med verktygen att göra. Steninskriptioner och textning med bredpenna gav naturliga seriffer. (mer…)

Typografi, del3

av admin — Kategori: Artikel, Blogg — Taggar: , Kommentarer inaktiverade för Typografi, del3

 Typsnittsfamiljer

Förra veckan tittade vi på bokstävernas anatomi. Så nu när vi vet hur bokstäverna ser ut kan vi titta på grupperingarna, typsnittsfamiljerna

Utifrån karakteristiska huvuddrag i bokstavsformerna kan typsnitt sammanföras i större grupper. Det förekommer flera sådana indelningar, och flera av grupperna har genom historien haft olika benämningar. Många av de äldre benämningarna användes fortfarande jämsides med modernare.

Typsnittsfamiljerna brukar klassificeras enligt CF Hultenheim systemet:
Primform: 1800-talets och det tidiga 1900-talets sansseriff med regionala variationer (t ex Franklin Gothic och Akzidenz Grotesk).
Neoform: Det sena 1900-talets förändring av primärformen (exempelvis Univers och Helvetica).
Geometrisk form: Mer renodlat geomterisk sanseriff, konstruerad med linjal och passare (Avant Garde, Futura).
Humanform: Mindre geometrisk och mer av handens rörelse i den textade bokstaven. De enskilda tecknens bredder är mer varierade. Baserad på klassisk grekisk-romersk inskription (Gill, Syntax, Formata, Scala Sans).

(mer…)

Typografi, del2

av admin — Kategori: Artikel, Blogg — Taggar: , , , Kommentarer inaktiverade för Typografi, del2

Förra veckan började vi vår resa i typografins värld. Denna vecka fortsätter vi ner på djupet och lär oss mer om bokstävernas anatomi (uppbyggnad), olika delar och delarnas namn. Allt för att enklare kunna sortera upp typsnitten.

Bokstäverna anatomi

En bokstav kan delas in i olika delar, som används till att bygga upp bokstavens form. Nedan hittar du de några av de vanligaste, i bilden under hittar du fler delar.

Grundstrecket är den tjockare linjen på bokstaven, det är kring denna del bokstavsformen byggs upp.

Hårstreck är den smalare linjen i bokstaven, ett smalt hårstreck hjälper till att förstärka skillnaderna mellan bokstavens delar och kan därför förtydliga formen hos bokstaven.

Uppstapel är den stapel som går uppåt på bokstäver som exempelvis b och d.

Nedstapel är en nedåtgående stapel som går under baslinjen, d.v.s. den som de flesta bokstäver är placerade mot. Exempel på bokstäver med nedåtstapel är p och q.

Seriffer är de små ”klackar” eller ”flaggor” som finns överst och underst på bokstaven. Deras praktiska funktion är att hjälpa ögat att hålla reda på var baslinjen är placerad. De bokstäver som har seriffer brukar även kallas för antikvor. Det finns även bokstäver som saknar seriffer, dessa kallas för sanseriffer och de saknar ”klack” och ”flagga”.

Bokstävernas anatomi

(mer…)

Typografi, del1

av admin — Kategori: Artikel, Blogg — Taggar: Kommentarer inaktiverade för Typografi, del1

Denna veckan börjar vi en resa i typografins värld.

Typografi Från då till nu

Vårt A är ursprungligen tecknet för oxe, alef, i fornsemitiska, ett av de gamla språk där våra bokstäver har sina rötter. Trots att vi minst av allt uppfattar tecknen i alfabetet som gammalmodiga, utan som högst moderna och samtida företeelser, är de faktiskt bland det äldsta , som inte rentav det allra äldsta som omger oss till vardags.

Versalerna fick sin nuvarande utformning för tvåtusen år sedan. Tiden var 100-talet e. Kr. och platsen var Rom. Bokstavsformen brukar kallas capitalis monumentalis (stora bokstäver på monument) och hela vårt versala alfabet (utom U och J) finns här färdigutvecklat, noggrant och elegant formgivet av den romerske hantverkaren, som högg in det fördjupat efter bokstavsmålarens förlaga, skissad med pensel direkt på stenen. Somliga menar att seriferna hos våra tryckta typsnitt föddes här. De gemena bokstäverna har en nästan lika uråldrig anmoder i de bokstäver som präntades med gåspenna i 700-talets Europa; den karolingiska minusklen (små bokstäver från Karl den stores tid). I norra Europa utvecklade skrivarna så småningom ur den karolingiska minusklen en stil som går under beteckningen gotisk och i sin typgrafiska grundform har fått namnet textura: en smal, hoptryckt, kantig bokstavsform som nästan saknar rundade former. Denna bokstavsform fick, i modifierad form, stor betydelse för den fortsatta typsnittshistorien. (mer…)

Paul Rand

av admin — Kategori: Artikel, Blogg — Taggar: , Kommentarer inaktiverade för Paul Rand

Efter förra veckans påskupphåll är det dags för ett nytt inlägg. Denna veckan tittar vi lite på en av den grafiska världens profiler.

Paul Rand

Paul Rand (född Peretz Rosenbaum, 15 augusti, 1914 – 26 november, 1996) var en välkänd amerikansk grafisk designer, mest känd för sina företagslogotyper. Paul Rand utbildade sig vid Pratt Institute (1929-1932), the Parsons School of Design (1932-1933), och the Art Students League (1933-1934). Han var en av upphovsmännen till the Swiss Style av grafisk design. Från 1956 till 1969 och igen från 1974, undervisade Paul Rand vid Yale University i New Haven, Connecticut. Paul Rand blev invald i New York Art Directors Club Hall of Fame 1972.  Han skapade många affischer, och företagslogtyper, bland annat IBM, UPS och ABC. Paul Rand dog i cancer 1996.

De första åren och skoltiden

Peretz Rosenbaum föddes i Brooklyn, New York 1914. Eftersom de judisk-ortodoxa  lagarna förbjuder skapandet av graverade bilder som kan dyrkas som idoler, verkade Rands karriär att skapa ikoner hedrade i kapitalismens globala tempel osannolik. Men det var något som han tidigt tog till sig. Han målade skyltar till sin pappas affär och till skolans evenemang. Hans pappa trodde inte att Rand skulle kunna leva på sin konst och krävde att Paul skulle gå på Manhattan’s Harren High School medan han tog kvällsklasser på Pratt Institute. Trots studier vid Pratt och andra instutioner i New York (bland annat Parsons School of Design och the Art Students League), betraktades Rand som “självlärd designer, genom att studera alster av Cassandre och Moholy-Nagy från europeiska magasin som t ex [Gebrauchsgraphik].”

Tidig karriär

Hans karriär startade med små uppdrag, bland annat arbetade han deltid på en bildbyrå som försåg flera tidningar och magasin med grafik. Mellan klasser och arbete lyckades Rand att samla på sig en tämligen stor portfölj, influerad av den tyska annonsstilen Sachplakat (ornamentala affischer) men även av arbeten av Gustav Jensen. Det var vid den här tiden som han bestämde sig för att kamouflera (och förkorta) det uppenbara judiska arvet ‘Peretz Rosenbaum’. Detta genom att förkorta sitt förnamn till ‘Paul’ och att ta sin onkels ‘Rand’ som efternamn. Han skapade sig ett namn och hamnade snabbt i framkant av sin profession. Som ung tjugoåring producerade han arbeten som blev internationellt erkända, bland annat framsidan till Direction magazine. (mer…)

125 år med Coca-Colas logotyp

av admin — Kategori: Artikel, Blogg — Taggar: Kommentarer inaktiverade för 125 år med Coca-Colas logotyp

För ett tag sedan satt jag och bläddrade i ett nummer av en designtidning och hittade en artikel om utvecklingen av olika kända företags logotyper. Jag gillar logotyper och tycker det är intressant att se hur olika företag förvaltar sina logotyper genom tiden. Så en återblick på olika företags logotyputveckling kommer vi att titta på lite då och då och vi börjar med Coca-Cola. En logotyp som nog dem flesta känner igen.

 

Coca-Cola’s distinkta logotype känns igen över hela världen. Över tiden har den gått igenom en del förändringar.
I tidslinjen nedan kan man se viktiga ögonblick i logotypens historia.

 

1886 –Vad betyder ett namn?

När John S. Pemberton skapade formeln för sin nya dryck 1886 föreslog hans partner och ekonom Frank M. Robinson namnet Coca-Cola, associerat till att de två ”C”na skulle se bra ut i annonsering. Han ville skapa en unik logotyp som följde med namnet och testade med att skriva företagets namn i Spencerain script, en form av skrivkonst som var vanlig vid tiden.

 

1887-1890-talet – Tillägg av ‘Trademark’

Dem två små viktiga orden blev tillagda som svansen till det första C’et.

1887

1890-1891 – Extra virvlar

Under ett år ändras utseendet dramatiskt med detta extra virvlande typsnitt. Efter ett år återtog logotypen sin tidigare form.

1890

(Jag förstår inte riktigt varför man gjorde denna förändring, för logotypen tappade, enligt mig, sin kraft. Men det var kanske också därför som man så snabbt gick tillbaka till det man hade innan.) (mer…)