15 april
2013

Ordlista

av admin — Kategori: Blogg, Tips — Taggar: , Kommentarer inaktiverade för Ordlista

Vad menar dom? Jag ska ha vad?

Det är inte alltid så lätt att förstå och hänga med på vad tryckeriet, designern eller någon annan inom den grafiska branschen menar när dom slänger sig med alla fackuttryck. I listan nedan har vi försökt att plocka ut de mest vanliga uttrycken som används med en liten förklaring till. Hoppas att ni kan ha lite nytta av den.

4+0 Fyrfärgstryck på ena sidan av arket och inget tryck alls på den andra sidan.
4+4 Om man trycker fyrfärgstryck på båda sidorna av ett papper.

A

AD Kort för ”Art Director”. Person som arbetar med utformning av kommunikativa budskap i olika kanaler som web, tryck, film, etc., till exempel på en reklambyrå.
Addaktivt kulörsystem Kulörsystem där kulörer uppstår genom att ljus i tre grundkulörer blandas (adderas), till exempel RGB. Olika proportioner av de tre ljusen ger olika kulörer.
Affisch Klassisk budbärare av information eller reklam i form av ett stort tryckt pappersark. Typiska format är 50x70cm och 70x100cm.
Anfang Extra markerad begynnelsebokstav i början av ett kapitel eller stycke. Anfangens grad är ofta betydligt större än den övriga textens med kan även kännetecknas av avvikande färg eller teckensnitt.
Antikva Teckensnittsfamilj som har seriffer, exempelvis Janson och Times.

B

Banderoll En tunn remsa av papper som sätts runt en trycksak, en bunt med trycksaker eller runt en affisch.
Baslinje Den tänkta linjen som alla versala bokstäver vilar på längs en rad. (Utom vissa skärningar av J och Q.)
Beskärning Används för att ta bort icke önskvärda och därmed onödiga delar av en bild så att man inte arbetar med en större bild än nödvänligt.
Bestruket papper Papper vars yta jämnats ut med en särskild smet för att erhålla goda tryckegenskaper. Bestrykningssmeten består av bindemedel (stärkelse eller latex) och pigment (finfördelad kaolinlera eller kalciumkarbonat).
Bigning När man gör en vikmarkering, big, för att underlätta falsning eller vikning av styva eller tjocka papper.
Bilaga En, ofta ibladad, trycksak som följer med en annan huvudprodukt. En tidning kan till exempel innehålla en separat sportbilaga som samlar sportmaterial i en egen del.
Bildbank Ett arkivsystem för att lagra bilder som även håller reda på tillhörande metadata för att underlätta effektiv sökning. Bildbanker kan göras tillgängliga för användare via webben.
Bildelement Kallas även för pixel. En digital bild eller en bildskärms minsta visuella beståndsdel. Antalet pixlar per tum eller centimeter är ett mått på bilders och skärmars upplösning.
Bildtext En kort text som placeras i anslutning till en bild. Bildtexten kan ge mer information om bilden och hjälper läsaren att förstå bildens kontext.. Kan lagras i bildens filinformation.
Bildupplösning Informationstätheten i en digital pixelbaserad bild, mäts i ppi (pixel per inch).
Bindning När man vill sätta ihop flera tryckta ark till en trycksak, till exempel metallhäftning, limhäftning eller textilhäftning.
Blad I en bunden trycksak, till exempel bok eller tidskrift, består av ett antal blad. Varje blad har två sidor, fram- och baksida.
Bleeding När två färger blöder in i varandra, det vill säga blandas, även kallat blödning. Framförallt problem hos bäckstråleskrivarfärger. För att undvika detta gäller det att färgen torkar snabbt.

C

CMYK Cyan, Magenta, Yellow (gult), Key-color (svart), subtraktivt kulörsystem som används i exempelvis fyrfärgstryck och fyrfärgsskrivare.
Copywrite Rätten att mångfaldiga upphovsrättsligt skyddat material.

D

Dekal Klistermärke. Ofta screentryckt trycksak med klister på baksidan.
Dekorfärg Tryckfärg i speciella kulörer, exempelvis i PMS-systemet. Används vanligen som komplement till svart eller för att uppnå en exakt kulör som inte fyrfärg kan ge. Balndas ihop efter recept.
Digitaltryck Tryckpress som trycker information direkt från datorn på liknande sätt som en skrivare.
Dubbel horunge Vedertagen, men möjligen tveksam, benämning på ett icke önskvärt resultat. När den sista raden i ett stycke inte får plats tillsammans med resten av stycket utan hamnar overst i en ny spalt eller på en ny sida. Kallas också Änka.

E

Efterbearbetning När papperet efterbehandlas på olika sätt beroende på vilken kvalitet och vika ytegenskaper det ska ha.
Efterbehandling Alla de arbetsmoment som utförs med de färdigtryckta pappersarken tills man ajr en färdig trycksak, till exempel skärning, falsning och bindning.

F

Falsmärken Speciella märken som anger var trycksaken ska falsas.
Falsning När man viker pappersark. Görs vanligen i falsmaskin.
Folder En trycksak som enbart består av ett falsat ark, ingen bindning.
Folieprägling Varinat av prägling där man lägger förgyllning eller glansig färg i präglingen.
Foliering När man täcker valda delar av tryckarket med en folie av metall eller plast. Används till exempel för att göra guld- eller silverbokstäver.
Font En teckensnittsuppsättning i en viss snittvariant lagrad i en fil utgör en font. Filtyper för fonter, exempelvis Opentype, Trutype och Postscript Typ1.
Friläggning Innebär att man i datorn klipper ut en del av en bild längs dess konturer. Kallas även vinjettera.
Fyrfärgstryck Tryckning med de fyra grundkulörerna CMYK.

G

Gemener Små bokstäver, motsats till versaler.
Glättat papper Papper som behandlats för att uppnå en glansig yta. Kallas även för gloss.
Gråbalans Beskriver det tillstånd när en viss blandning av kulörfärgerna CMY, ger en neutral grå ton, exempelvis 40% cyan, 30% magenta och 30% gult.
Gråtoner Alla toner mellan svart och vitt är gråtoner.

H

Horunge Även kallad ”enkel horunge”. Vedertagen, men möjligen tveksam, benämning på ett icke önskvärt resultat. När den första raden i ett stycke hamnar sist i en spalt eller på en sida med resten av stycket på följande spalt respektive sida.
Hålning För att kunna sätta trycksaken i pärmar. Den hålning som passar svenska pärmar kallas för triohålning.

K

Kartong Kartong är en styv pappersprodukt. Paperleverantörerna brukar ofta definiera kartong som ett papper vars ytvikt överstiger 170g/m2. En annan definition av kartong är papper som är sammansatt av flera skikt.
Korrektur 1) Korrekturläsning innebär att man läser igenom en text för att eliminera fel som uppstår, till exempel stavfel eller felaktiga avstavningar etc.2) Generell term som beskriver dokument som används för att kontrollera att trycksaken är felfri innan upplagan trycks. Kan vara en fysisk utskrift eller ett digitalt skärmkorrektur.

L

Lackning En ytbehandling som kan användas för att skapa en glansig yta eller för att skydda ytan mot stoftning eller smetning. När man skyddat mot smetning förseglas tryckfärgen så att man kan efterbehandla innan tryckfärgen har torkat färdigt. Själva lacken trycks antingen i ett vanligt färgverk eller i ett speciellt lackverk i en offsetpress.

M

Marginal Ofta otryckt yta som omsluter satsytan. Kallas bunt (innermarginal), framkant (yttermarginal), sidhuvud ( övre marginal) och sidfot (nedre marginal).
Matt Papper där det infallande ljuset reflekteras på ett ojämnt sätt. Ger bra läsegenskaper för text eftersom det minimerar störande blänk i papperet.

O

Obestruket papper Ett papper som inte har bestrukits. De flesta obestrukna papper ytlimmas för att få en god ytstyrka. Några exempel på obestrukna papper är brev- och kopieringspapper eller paper till pocketböcker.
Oblatering När man försluter en trycksak med en liten klisterlapp, exempelvis en rullfalsad folder eller ett kuvert.
Omfång Sidantalet i en trycksak.
Opacitet Ett mått på papperets ogenomskinlighet.

P

Papp Papper som har högre ytvikt än 400g/cm2
Perforering Ett slags rivanvisning. Gör det lättare att riva av exempelvis en talong eller ett svartkort.
Plotter Bläckstråleskrivare för storformat.
PMS-färger Pantone Matching System, bygger på balndningen av nio olika färger. Används främst för dekorfärger i tryck.
Preflight Att med hjälp av speciella funktioner i program gå igenom, kontrollera och justera dokument och deras beståndsdelar inför utskrift på film eller tryckplåt.
Provtryck Ett provtryck framställs i en tryckpress innan den slutgiltiga upplagan trycks.
Prägling Om man vill skapa en relief på en trycksak sanvänder man prägling för att höja eller sänka delar av papperet.

R

Relieftryck Relieftryck är en annan ytbehandling som skapar relief i trycksaken utan att papperet prägals. Man trycker det som ska bilda reliefen med en speciell färg. Färgen värms sdan upp och reser sig och skapar en relief. Metoden är idag främst vanlig på visitkort.
RGB Rött, Grönt, Blått. Additivt kulörsystem som används i exempelvis bildskärmar och scannrar.

S

Sadelhäftning Efterbehandling där falsade ark häftas samman i bunten med klammerhäftning, insticks-utskjutning krävs.
Silk Bestruket papper med sidenmatt yta, ger både behaglig textåtergivning och god bildkvalitet.
Skärning Man skär papperet till önskad storlek för att passa tryckpressen eller efterbehandlingsmaskinen och man skär den färdigbundna trycksaken för att få rätt format mad jämna finns kanter.

T

Teckensnitt Utseende på bokstäver, en uppsättning tecken kännetecknad av ett speciellt utseende. Även kallat typsnitt.
Typografi Att sätta och utforma text.

U

Utfall 1) Bilder eller objekt som ska ligga ända ut i sidans kant måste göras med utfall, det vill säga läggas till en bit utanför sidans format, ca 5mm.2) Bilder eller objekt som ligger över ett uppslag kallas för utfall över uppslag. Ma bör se upp med utfall över falska uppslag.

V

Versaler Stora bokstäver i motsats till gemena – små bokstäver.

Y

Ytbehandling Efterbehandlingstekniker som prägling, foliering, laminering och lackering kallas med ett samlingsnamn för ytbehandling.
Ytjämnhet Beskriver en pappersytas beskaffenhet. Ju högre ytjämnhet desto finare yta.
Ytvikt Ett mått på papperets vikt per ytenhet. Mäts i g/m2.

Å

Åldersbeständigt papper En internationell standard för papper som ska kunna åldras flera hunda år utan att förlora sina egenskaper.

Ä

Äkta och Falska uppslag Ett uppslag mellan två sidor i en trycksak som sitter ihop i ett och samma ark, kallas äkta uppslag. Gör det lätt att trycka en bild över bunten. Ett falskt uppslag utgörs av två sidor ur två olika ark.

 

Källa: Grafisk Kokbok, Gudien till grafisk produktion av Kaj Joahnsson, Peter Lundberg och Robert Ryberg.