Historien kring Apples logotype

av admin — Kategori: Blogg — Taggar: , , Kommentarer inaktiverade för Historien kring Apples logotype

Den första Apple-logotypen ritades av Steve Jobs och Ronald Wayne 1976, Logotypen föreställer Isaac Newton sittandes under ett äppelträd.  Den inspirerades av ett citat från Wordsworth som även det var inskrivet i logotypen: ” Newton … ett sinne för evigt resande genom tankens underliga hav – ensam! ” Även ”Apple Computer Co ” fanns med på en banderoll som prydde bildramen.

The Newton Crest : 1976-1976

1976

Det var en bra start, men Steve var inte 100 % övertygad så 1977 gav han i uppdrag till designern Rob Janoff att fokusera mer på själva äpplet . Janoff gjorde ingen besviken. Han levererade den ikoniska logotyp som vi känner så väl, om än i en mer färgglad version döpt till ”regnbågs-äpplet ”. Detta för att hedra minnet av upptäckten av gravitet (äpplet) och separation av ljus (färger), som gjordes av Isaac Newton, och eventuellt för att hylla ”frukten från kunskapens träd ” i den bibliska berättelsen om Adam och Eva. Även begreppet ”Macintosh ” avser en viss mängd av ett äpple som Steve Jobs var förtjust i. Han levde praktiskt taget bara på äpplen .

The Rainbow Logo : 1976-1998

1977

Logotypen fastnade bara inte, utan provocerade även till spekulationer kring dess mening/betydelse bland designers. En del trodde att den regnbågsfärgade Apple-logotypen användes för att marknadsföra färgförmågan hos den nya datorn Apple II. Andra, som Sadie Plant författaren till ”Ettor och nollor”, ansåg att Apple-logotypen hyllade Alan Turing, far till den moderna datorn, som förföljdes för sin homosexualitet och begick självmord genom att äta ett cyanidspetsat äpple .

Det relativt enkla ursprunget till den regnbågsfärgade Apple-logotypen har inte hindrat en del från att läsa lite för mycket i vad den representerar . Jean-Louis Gassée , före detta Apple-chef och grundare av BeOS, sa spydigt om logotypen :

”Ett av de djupa mysterierna för mig är vår logotyp, en symbol för lust och kunskap, avbitet, alla delar korsade av regnbågens färger i fel ordning . Du kunde inte drömma om en lämpligare logotyp: lusta, kunskap, hopp och anarki .”

Logotypen har under åren genomgått en del små förändringar. 1998 antog den ett skarp svart utseende som följdes av en 3D-version till den slutligen landade på den vita eller kromade versioner som vi ser idag .

The Monochrome Logo : 1998 – Present

silver-apple-logo

Spekulationerna har dock inte slutat. Bortsett från symboliken i logotypen har vissa designers analyserat själva designen. En av de mer intressanta studierna är den av grafikern Thiago Barcelos som tillämpade Fibonacci sekvensen, eller gyllene snittet, som den underliggande strukturen av logotypen. Vi kan inte säga säkert om det verkligen var en plan för Apples logotyp, men Thiagos arbete illustrerar en av de möjliga orsakerna till att Apples logotyp har utstått tidens tand .

fibonacci

 

Mmm… Marabou

av admin — Kategori: Artikel, Blogg — Taggar: , Kommentarer inaktiverade för Mmm… Marabou

Under min utbildning fick jag upp ögonen för förpackningsdesign. Något som vi alla ser varje dag i affären när vi handlar mat, leksaker, kläder, husgeråd och inte att glömma alla våra tekniska prylar. För dom flesta är det bara en förpackning (så var det för mig), en kartong att ta hem varan i. Men det ligger mycket arbete bakom för att den ska se rätt ut just för den produkten. Förpackningen är det första intrycket du många gånger får av en vara du tänkt köpa. Den ska locka dig att ta just det företagets produkt som står bredvid 10 andra liknande produkter. Precis som logotypen så är förpackningen företagets ansikte utåt.

Vi kommer i ett antal artiklar titta lite mer på kända företags förpackningar och hur dessa förändrats med tiden.

Sedan 1919 har svenskarna kunnat knapra mjölkchoklad från Marabou. Chokladreceptet har bara bytts ut en gång under åren som har gått. Men förpackningen har förändrats betydligt oftare än så – även om den, liksom chokladen, har behållit sina huvudsakliga ingredienser. (mer…)

Vårt första blogginlägg: Designinriktningar

av admin — Kategori: Blogg — Taggar: , Kommentarer inaktiverade för Vårt första blogginlägg: Designinriktningar

Som vi berättade förra veckan så startar vi nu vår blogg. Vi börjar med en tillbakablick i den grafiska världen, hur började den, hur har den blivit påverkad av världen runt omkring… Det blir ett ganska långt första inlägg, men vi hoppas att ni lär er något nytt på vägen.

Uppkomsten av grafisk design

Revolutionens barn

William A. Dwiggins kan mycket väl ha varit den som myntade uttrycket ”grafisk design” 1922, men konstspråket började ta form redan ett århundrade tidigare. Grafisk design genomgick många revolutioner innan det tog fart. Den första var den industriella revolutionen i 1740-talets England. Utvecklingen av mekanisk produktion och transport ändrade fundamentalt hur människor levde. Städernas expansion och en teknologisk utveckling som ledde till uppstarten av massproduktion höjde levnadsstandarden och ett nytt behov för konsumtion uppstod. Fler revolutioner följde.

Både i Frankrike och USA skapade dessa revolutioner ett behov för social jämställdhet och allmän utbildning och läskunskap skapade ett kraftigt ökande behov av läsmaterial.

Under tiden var britterna upptagna med att skapa sig ett globalt imperium där det virvlade av nya estetiska stilar – exotiska mönster och ornament. Denna spridning av kulturella stilar skapade en flodvåg av designidéer och artistiska inriktningar. Det växande imperiet agerade som en globaliserande kraft för 1800-talets konst – man skulle kunna jämföra dess influenskraft med dagens internet.

1800-talets designers

Detailjer från Morris's The Works of  Geoffrey Chaucer.William Morris, en 1800-talets designer, var den som födde teorin om att använda konst som bas i det sociala mediet. Han antog utmaningen att förnya den estetiska designen i England. Morris förespråkade tanken med att utforma efter behov och lämplighet. Han utformade interiören i ett hus med möbler, textiler och glas som estetiskt matchade arkitekturen. Morris mest ambitiösa projekt var ”The Works of Geoffrey Chaucer”, skapad 1894. Genom balansen mellan storlek och element, textblock och illustrationer, antog bokens layout en definierad enhetlig struktur. Designen var innovativ pga sin förutbestämda struktur som möjliggjorde för en mycket enklare produktion. Framstegen i denna produktion la grunden till många förbättringar inom massproduktionen av tryckmaterial.

 

 

Grafisk design på 1900-talet

Låt oss nu vända vår uppmärksamhet åt de influenser som 1900-talets olika konstinriktningar hade på grafisk design.

Expressionism

Ett av grundsyftena med grafisk design är att definiera en inre sanning genom ett visuellt uttryck. Det är en artistisk utmaning och ett konceptuellt mandat för många designers. Att överföra en inre mening till en platt duk i ett försök att förmedla en känsla eller att avslöja ett hemligt budskap är grundläggande kännetecken för grafisk design.

Kandinsky, Munch, Murnau and Guglielmi, expressionistiska konstnärer.

Expressionismen är en överväldigande artistisk stil, född i slutet på 1800-talet och återkommande under hela 1900-talet, inom vilken konstnären försöker avbilda objektets subjektiva känslor och gensvar, snarare än objektet självt.

Modernism

Den andra konststilen som hade stort inflytande på grafisk design var modernismen. Modernismen refererar till en bred inriktning inom finkonsten och dess filosofier. Den har även kallats ”1900-talets religion av utveckling genom rationalisering”. Karaktärsdragen (sans-serif gotiskt typsnitt, tjocka linjer i svart och rött, geometriska former) för modernismen startades av ett par visionärer, men förvandlades till en politisk och estetisk filosofi. Man skapade en arkitektur av tomma ytor genom att på ett balanserat sätt använda rektanglar och asymmetriska strukturer.

                           Ganska nutida grafiska designers som kan beskrivas att ha modernistiska influenser.

Modernismen dominerade inom design genom 1900-talet fram till stilrevolutionen på 60- och 70-talet och genombrottet för post-modernismen var slutet för modernismen. (mer…)