1 mars
2013

Vårt första blogginlägg: Designinriktningar

av admin — Kategori: Blogg — Taggar: , Kommentarer inaktiverade för Vårt första blogginlägg: Designinriktningar

Som vi berättade förra veckan så startar vi nu vår blogg. Vi börjar med en tillbakablick i den grafiska världen, hur började den, hur har den blivit påverkad av världen runt omkring… Det blir ett ganska långt första inlägg, men vi hoppas att ni lär er något nytt på vägen.

Uppkomsten av grafisk design

Revolutionens barn

William A. Dwiggins kan mycket väl ha varit den som myntade uttrycket ”grafisk design” 1922, men konstspråket började ta form redan ett århundrade tidigare. Grafisk design genomgick många revolutioner innan det tog fart. Den första var den industriella revolutionen i 1740-talets England. Utvecklingen av mekanisk produktion och transport ändrade fundamentalt hur människor levde. Städernas expansion och en teknologisk utveckling som ledde till uppstarten av massproduktion höjde levnadsstandarden och ett nytt behov för konsumtion uppstod. Fler revolutioner följde.

Både i Frankrike och USA skapade dessa revolutioner ett behov för social jämställdhet och allmän utbildning och läskunskap skapade ett kraftigt ökande behov av läsmaterial.

Under tiden var britterna upptagna med att skapa sig ett globalt imperium där det virvlade av nya estetiska stilar – exotiska mönster och ornament. Denna spridning av kulturella stilar skapade en flodvåg av designidéer och artistiska inriktningar. Det växande imperiet agerade som en globaliserande kraft för 1800-talets konst – man skulle kunna jämföra dess influenskraft med dagens internet.

1800-talets designers

Detailjer från Morris's The Works of  Geoffrey Chaucer.William Morris, en 1800-talets designer, var den som födde teorin om att använda konst som bas i det sociala mediet. Han antog utmaningen att förnya den estetiska designen i England. Morris förespråkade tanken med att utforma efter behov och lämplighet. Han utformade interiören i ett hus med möbler, textiler och glas som estetiskt matchade arkitekturen. Morris mest ambitiösa projekt var ”The Works of Geoffrey Chaucer”, skapad 1894. Genom balansen mellan storlek och element, textblock och illustrationer, antog bokens layout en definierad enhetlig struktur. Designen var innovativ pga sin förutbestämda struktur som möjliggjorde för en mycket enklare produktion. Framstegen i denna produktion la grunden till många förbättringar inom massproduktionen av tryckmaterial.

 

 

Grafisk design på 1900-talet

Låt oss nu vända vår uppmärksamhet åt de influenser som 1900-talets olika konstinriktningar hade på grafisk design.

Expressionism

Ett av grundsyftena med grafisk design är att definiera en inre sanning genom ett visuellt uttryck. Det är en artistisk utmaning och ett konceptuellt mandat för många designers. Att överföra en inre mening till en platt duk i ett försök att förmedla en känsla eller att avslöja ett hemligt budskap är grundläggande kännetecken för grafisk design.

Kandinsky, Munch, Murnau and Guglielmi, expressionistiska konstnärer.

Expressionismen är en överväldigande artistisk stil, född i slutet på 1800-talet och återkommande under hela 1900-talet, inom vilken konstnären försöker avbilda objektets subjektiva känslor och gensvar, snarare än objektet självt.

Modernism

Den andra konststilen som hade stort inflytande på grafisk design var modernismen. Modernismen refererar till en bred inriktning inom finkonsten och dess filosofier. Den har även kallats ”1900-talets religion av utveckling genom rationalisering”. Karaktärsdragen (sans-serif gotiskt typsnitt, tjocka linjer i svart och rött, geometriska former) för modernismen startades av ett par visionärer, men förvandlades till en politisk och estetisk filosofi. Man skapade en arkitektur av tomma ytor genom att på ett balanserat sätt använda rektanglar och asymmetriska strukturer.

                           Ganska nutida grafiska designers som kan beskrivas att ha modernistiska influenser.

Modernismen dominerade inom design genom 1900-talet fram till stilrevolutionen på 60- och 70-talet och genombrottet för post-modernismen var slutet för modernismen.

Art Nouveau    

ArcNouveauArt Nouveau började i slutet på 1800-talet. Konstnärer och illustratörer skapade fantastiska former av mytiska landskap, i ett uppror mot den naturalism som förkunnades av dåtidens impressionister.

Grunden för Art Nouveau var linjen. Kurvlinjer, böljande linjer, sinuslinjer i serpentinbanor eller böljande former, användes för att bygga in andra element. Man frångick de raka linjerna och räta vinklarna till förmån för ett mer naturligt flöde.

Art Nouveau som stil är signerad av intensiva utsmyckningar, en fröjd av stiliserad interiör och handskriven typografi. Egentligen var det ett sista andetag för 1800-talet romantik med sitt stora intresse för natur och uttryck av känslor och fantasi.

Dessa Art Nouveau affischer använder sig av organiska böljande linjer och former för att skapa en naturlig känsla av flöde.

Kubism

Efter Art Nouveau kom Kubismen, lett av Picasso och Braque, inom vilken konstnärerna fragmenterade sina bilder till två-dimensionella, skärande geometriska former. Kubisterna presenterade en vision som visade olika vyer och perspektiv av mönstret på samma gång. Kubismen kastade ut de gamla reglerna och skapade ett helt nytt visuellt estetisk mönster. Konceptet som chockerade med ett helt nytt sätt att se på saker lever med oss än idag.

Kubister, som Picasso (ovan), bröt och återskapade perspektiv och vinklar, för att skapa nya perspektiv, vinklar och synsätt.

En annan influens från Kubismen var påverkan av den nya tekniken med film och rörliga bilder skapade av rutor. Fortfarande idag inspireras annonskampanjer av detta, att lyckas fånga ett rörligt drama i en två-dimensionell bild. Kubismen var revolutionerande och påverkade hela konstvärden.

Futurism

Förr eller senare så måste konstnärerna bli bekymrade över all den tekniska utvecklingen som hände under tidigt 1900-tal. Detta obehag visade sig i Futurismen, som egentligen bättre beskrivs som anti-Futurism.

Futurism

Denna affisch visar sammangjutning av människa och maskin.Maskinåldern blev en grogrund till en science-fictionlik vision av framtiden. Vissa visioner var positiva, men många inom Futurismen såg en vision av desorienterade människor som levde i en stadsmiljö som tornade upp sig av kolossala byggnader.

I Fritz Langs mästerverk “Metropolis”, affischer skapade 1927, visar designern en fasansfull bild av framtidens värld. Detta är ett av de bästa exemplen av djärv futuristisk grafisk design. Alla Futurister var inte anti-futurister. Futurismens grund var att uttrycka de energiska, dynamiska och hårda egenskaper som samtiden bjöd, speciellt infattade den rörelsen och kraften i den moderna teknologin.

Futuristerna skapade en rå och emotionell bild som dramatiserade historiens kraft över individen. Detta låg till grund för hur man senare använde grafisk design för krigspropaganda.

 

Dadaism

DadaismDadaismens konstnärer och författare på 1920-talet var mot etablissemanget, mot militären och kunde även beskrivas som att vara mot konsten. Den anarkistiska rörelsen var lika uppfinningsrik som den var samhällsstörtande. Man bröt mot regler inom kollage och montering, typografi och grafisk konst. Driven av att förstöra ”status quo”, uppstod Dadaismen först i Zürich 1916 och spred sig sen till New York, Berlin och Paris som en reaktion på det hemska och absurda Första världskriget.

En av Dadaismens bidrag till grafisk design var dess typrografiska och grafiska frihet. Man kombinerade fotomontage, färdiga bilder och typografiska formationer i ett radikalt mönster. Ett annat bidrag var att samla alla element till en enhet. Foto, bilder och text var alla integrerade för att stärka ett budskap.

Surrealism

Surrealismen, som kom sen, tog allt ännu ett steg längre. Konstnärerna skapade bilder där vanliga former och objekt plockades ut ur sammanhanget, i en bisarr och förvirrande komposition. Influerade av utvecklingen inom psykologin, genom arbeten av Freud och Jung, steg surrealismen fram som ett sätt att uttrycka sina drömmar och sitt undermedvetna. Surrealisternas mål var att återförena världarna av det medvetna och det omedvetna – att ha en positiv, nästan en terapeutisk verkan på åskådaren genom att utforska dess inre sinne. Dagens designers förråder surrealismen varje gång dem visar ett objekt isolerat eller ur sammanhanget för att skapa en kraftfull invärtes effekt.

Silvano Levy, Frida Kahlo och Salvador Dali är kända surrealistiska konstnärer, dem skapade scener från det undermedvetna, drömmar och det bisarra.

Kreativ fantasi driver stilen och formerna som används är organiska och levande i kontrast till dem skarpa och geometriska formerna i Kubismen. René Magritte, Salvador Dali, Frida Kahlo, and Joan Miró är kända surrealistiska konstnärer.

De Stijl

De Stijl (Tyska för “den nya stilen”) tog det abstrakta från Kubismen till en logisk slutpunkt. Konstnärer som Piet Mondrain reducerade designen till en så enkel form som möjligt i sökandet efter en ren harmoni av form, färg och proportioner. Kännetecken för De Stijl är raka horisontella och vertikala linjer, block i rött, blått, gult, svart, vitt och grått och en stor medvetenhet om proportioner och balans. Man skapar med hjälp av primära färger, balanserade mellan en struktur av linjer och rektanglar. De Stijl är också känd som Neo-Plasticism, och var som starkast mellan 1920-talet och 1940-talet i Nederländerna.

De Stijl Dessa affischer markerar börjar på applikationen av markerad text och färg och användandet av negative areor .

Konvergensen mellan text, färg, proportioner och former skapade grunden till dagens grafiska design.

DeStijl

Konstruktivism

Construvtivism1Under tiden som holländarna var upptagna med att skapa De Stijl, var tyskarna upptagna med att påverka ryssarna. Ett nytt formspråk och filosofi kallat Konstruktivism, kom fram från Tyskland och fick mycket uppmärksamhet. Kubismen, Futurismen och De Stijl konvergerade alla in i Konstruktivismen, som föddes ur behovet för en ny ordning i Östeuropa – kulturell, politisk och estetisk.

Dem tyska influenserna hade en stor påverkan på dem ryska formgivarna. Den ryska revolutionen 1917 tog Konstruktivismen till framkant. Med revolutionen uppstod ett behov för att snabbt kunna skapa och producera affischer för att marknadsföra slogans och kampanjer för det reformenade styret. Konstruktivistiska affischer marknadsförde industrialiseringen, avvisande av konst som lyx och signalerade upptagandet av denna minimalistiska konsten som ett massmedium.

Kännetecken för Konstruktivismen är en struktur av abstrakta, geometriska element för att skapa en dynamisk och visuell stabil form. Man använde en kombination av olika sans-serif-typsnitt för sitt visuella och formella uttryck, likväl som för dess ordagranna betydelse. Stilen bestod också av enkla, platta och symboliska färger och ett utvecklat användande av vita areor. En annan viktigt komponent i skapandet var att använda foto och fotomotage istället för illustrationer.

Konstruktivisma affischer som använder minimalism tillsammans med stark geometrisk design för att marknadsföra en politisk agenda så väl som industralisationen.

Den revolutionerande ryska abstraktionen var chockerande minimalistisk och modern, en avsiktlig rensning av de gamla förfallna ornamenten. Denna djärvhet i rysk Konstruktivism kom snart att inspirera till den nya stilen ”Bauhuas” under 1920- och 1930-talet.

Bauhaus

Bauhaus typografer insisterade på klarhet, funktionalism och asymmetri. Denna affisch från 1923 visar exempel på Bauhaus- stilen är en ren och strikt  geometrisk abstraktion genom en asymmetrisk och öppen area.Utmaningen för designers under 1900-talets början vara att försöka flytta samhället ut ur mörkret och det brutala Första Världskriget. Deras mantra blev ordning och klarhet.

Grundstenen för Bauhaus maskinära estetik var asymmetrin, i grunden en rektangulär form utan dekoration och balanserad genom kontraster. Genom att bara bibehålla viktiga element, använde designers tunga linjer, cirklar och rektanglar. Bra exempel på detta var sans-serif-typsnitt som användes i den kommersiella världen. En mer enhetlig struktur inom en sans-serif-bokstavsform skapar en neutralitet inom textkroppen som förhöjer dess form kontra omgivande vita areor. En sådan applicering, i sin tur, påverkar vikten av placering och tomma ytor.

Denna tydliga och enkla typografi är en av grundstenarna i modern grafisk design.

Bauhaus-stilen använde rena linjer, stark text och rena nät för att strukturera informationen.

En paus i utvecklingen: Nazist-propagandan

NaziVärldshändelser körde snart över planerna för dessa avant-garde designers. Bauhausskolan blev hastigt stängd när nazisterna tog över i Tyskland på 1930-talet. Deras utopiska idéer var i konflikt med nazisternas teori om en världsdominans och många designers blev märkta som ”vanarter”

De som inte blev tillfångatagna eller dödade, flydde till Schweiz och tog åter upp arbetet där. Samtidigt rekryterade nazisterna många designers till att producera propaganda för att marknadsföra Nazistparitet och Hitler. Man skapade även attraktiv visuell grafik som användes för att bygga upp hatet mot judarna i hela Tyskland.

Trots detta mörka kapitel i designens historia, visade 1930-talet att nazisterna var väldigt skickliga på att påverka tyskarna med visuella medel. Propagandisterna lärde sig att använda ett ganska nytt medium av färgstarka, massproducerade silk-screen affischer, sammankopplade med den visuella samtida stilen, för att producera häpnadsväckande och mästerliga arbeten.

Nazistaffischer, producerade av begåvade designers för att skapa en mycket framgångsrik propagandakampanj.

Rena bilder av blonda nordiska barn, forntida triumferande flaggor och glänsande örnar är isande påminnelser om hur konst kan användas till att marknadsföra bräckliga attityder och kamouflera lömska filosofier.

Art Deco

ArtDecoArt Deco var en ny stil som under 1920-talet svepte bort användandet av utvecklade ornament och ersatte detta med en häpnadsväckande enkelhet av linjer.

Art Deco hade sin topp mellan de två världskrigen. Stilen var inspirerad av en positiv vision av nutid och framtid och sedd som den sanna förkroppslingen av maskinåldern. Affischer från denna era var de första som fullt ut visade en förståelse av fördelar och känsligheter inom världen av annonsering. Den snabbt växande industrin kring marknadsföring och mediet av affischdesign var oskiljaktiga.

Kännetecken för Art Deco var raka linjer, platt geometrisk uppbyggnad av former, fiskbensmönster, zick-zack, blixtar och alla former influerade av en maskinär medvetenhet. Men inom denna stil används dessa former med en mjukare framtoning, ständig ironi, humor och sofistikering och en självmedvetenhet.

ArtDeco ArtDeco

Modernistiska influenser

Innan vi lämnar den modernistiska eran, så tittar vi kort på hur det påverkat grafisk design.

Foto av objekt

Under 1920-talet, började fotografering att ersätta tekniker som målning, teckning och illustrationer som den primära källan för visuell information. Fotot tog också platsen att representera objekt i kollage, montage, osv.

Fotomontage

FotomontageAnkomsten av fotografering gav nya möjligheter att implementera det ofattbara genom att kombinera foto för att skapa en annan bild att förmedla ett budskap med. Att kombinera olika realistiska bilder, konsten om fotomontage, gavs åskådaren en möjlighet till att bättre förstå sanningen som skildrades.

Tekniken tvingade åskådaren att stanna upp och återpröva vad som var verkligt och overkligt.

 

 

 

Modernismens tidslinje

En ungefärlig tidslinje over modernismens utveckling. Många inriktningar överlappar och påverkar varandra.

Efter modernismen

Popkonst

Popkonsten kom som en reaktion på Modernismen. Stilens mål var att bredda smaken till en mer populär och mindre akademisk konst. Popkonsten sammanföll med ungdoms- och popmusikfenomenet under 50- och 60-talet, och blev en del av bilden av det moderna konsumerande samhället.

PopArt

Inom Popkonsten blev det episka ersatt med det vardagliga och massproduktionen erkänt lika mycket som det unika, skillnaden mellan ”finkonst” och ”lågkonst” suddades ut. Media och annonsering var favoriter för popkonstens ofta vitsiga firande av konsumering.

Den största pop-konstnären, vars idéer påverkat efterföljande konst, var den amerikanska konstnären Andy Warhol (1928-87), som återskapade quasi-fotografiska målningar av personer eller vardagliga objekt.

En annan pop-konstnär, Roy Lichtenstein, har hållit en framstående plats i den amerikanska förtruppen av konstnärer i nästa fyra årtionden. Han har visat sig vara en av de viktigaste och bestående pop-konstnärer som kom fram en generation tillbaka. Hans huvudmotiv är baserade på tryckta bilder som t ex serier och annonser. Hans formella stil består av svarta konturer, streck, prickar, penseldrag, platta fält, folier och schematiska mönster som träfiber och canvasduk.

Roy Lichtenstein's konst var influerad av serie-strippar.

Post-Modernism

Post-modernismen är erkännandet av att vi uppfattar världen och dess utformning baserad på en bred bas av influenser, som alla har en fundamental likhet i påverkan på vår medvetenhet.

PostModernism

Post-modernismen är en form av deklaration av oberoende som försöker sudda ut gränserna mellan fin- och populärkultur. Post-modernismen kan definieras på många olika sätt, vilket understryker dess innebörd. Post-modernismen är inte så mycket en egen inriktning som en den period som följer på Modernismen.